Språkbruk

Nästan alla människans språk är mycket äldre än den nu rådande världsåskådningen dualistisk materialism. Så det finns mycket att hämta från vad ord och begrepp kommer ifrån, dvs. etymologi – även vad gäller icke-dualism. Ofta pekar orden på något man känt till och uttryckt i språket om vår grundläggande natur och därför talat om. Med ord.

Här avser vi att ge enkla definitioner av ord som används på denna webbplats och annars, främst inom filosofi. Vi anser att det är fullt tillräckligt med dessa definitioner för att ge uttryck för vår egen upplevelse av verkligheten. Vår upplevelse är sann och gemensam. Hur den därefter tolkas och uppfattas och ges uttryck för i språket, är praktiskt att se på med samsyn, i den mån det är möjligt.

Svensk etymologi hänvisas till ur det enda svenska etymologiska verk som finns, Elof Hellquists Svensk Etymologisk Ordbok från 1922.

I bokstavsordning:

• Advaita – Sanskrit, ”inte två”. Se icke-dualism.
• Betingad – Be+tinga. ”Be” kommer ursprungligen från sanskrit abhi som betyder ”på, till” +”tinga” = ”göra ett ting av något” (som inte är ett ting). Synonymer är villkorad, kravställd, medförd, inlärd. Här avser vi oftast betydelsen inlärd, t.ex. inlärt beteende.
  Engelska: Conditioned
• Dualism – Svenska Wikipedia: ”att världen är uppbyggd av två grundläggande olika slag eller egenskaper, till exempel att materia och själ inte kan reduceras till varandra”. Denna tro tillskrivs René Descartes (1596–1650) och kallas ”cartesiansk dualism”.
  Engelska: Dualism
• Ego – Från latinets ego = jag. Svenska Wikipedia har ett citat från Deepak Chopra som passar väl: ”Egot är naturligtvis inte den du egentligen är. Egot är din självbild, din sociala mask, det är den roll du spelar. Din sociala mask lever på att bli omtyckt av andra. Den vill styra och lever på att ha makt, för egot lever i ständig rädsla för att inte duga”. Egot är inget ting, utan snarare en aktivitet, själva identifikationen med kroppen, tankar och känslor, som att de skulle vara du.
• Existens – Från latinets exsistere, ex=”ut från”+stare=”att stå”. Betydelsen inbjuder till frågan: ”Står ut från vad?”. Allt ”står ut från” Medvetande, vilket innebär att alla ting har eller lånar sin existens i Medvetande, ur vilket och av vilket det består. Ingenting kan vara utanför vad som är primärt: Medvetande.
• Finns – Som i frågan ”Finns jag?”. ”Finna” kommer ursprungligen från sankskrits ”pátha”. Det betyder ”stig” men också ”sekt”. Sekt i bemärkelsen att vad som händer när man går ut från källan, Medvetande, ut på en stig åt ett visst håll. Då bildas sekterism, olika uppfattningar om vad du är, vad Gud är osv. Men samma stig, om man går åt andra hållet, leder tillbaka till källan, Medvetande. Så, ja: Det finns en skenbar stig ur Medvetande, och det är möjligt att se det som att du kan lämna vad du är – går du ut på den stigen kommer du till sekterism, de olika uppfattningarna om vad verkligheten består av.
• Filosofi – Från grekiskans filos+sophia=”kärleken till visdom”.
• Förnimmelse – En synonym är ”sensation”. Kroppens sinnesorgans reaktion på en retning. Inte att förväxla med ”perception”. En förnimmelse förmedlas via nerver till hjärnan. Exempel: En kittling. Att se.
  Engelska: Sensation
• Icke-dualism – Engelska Wikipedia: ”that all of the universe is one essential reality, and that all facets and aspects of the universe are ultimately an expression or appearance of that one reality”. Dvs. att, till skillnad från vad dualism uttrycker, består verkligheten av en och samma grundläggande slag, egenskap, natur eller essens. Ordet på sanskrit är advaita, som betyder ”inte två”, och pekar på att verkligheten inte består av två från varandra oberoende naturer, t.ex. observatör/observerat, materia/ande, subjekt/objekt osv.
  Här finns en mycket lång lista på mer information om icke-dualism: ”Over 100 definitions, descriptions, and discussions"
  Engelska: Non-dualism
• Idealism – Svenska Wikipedia: ”i motsats till realismen och materialismen anser det primära vara medvetandet, anden. Idealismen anser världen vara ett verk av ’medvetande’, ’en absolut idé’, ’en världs-ande’. Reellt existerar enligt idealismen endast vårt medvetande”. Den här definitionen av idealism är en god början när du läser våra andra texter och artiklar.
  Engelska: Idealism
• Illusion – En falsk uppfattning av verkligheten på grund av flertydiga sinnesintryck. Observera att en illusion är inte detsamma som en lögn. En lögn har ingen verklighet, men det har illusionen, dock inte den man uttolkat. Exempel: En ormtjusares ”orm” är en illusion, och dess verklighet är repet.
• Koncept – Från latinets con+capere ”med”+”fatta, ta”, dvs. sammanfattning, oftast ett konkret uttryck för något abstrakt, med avsikt att förstå eller förklara det abstrakta. Synonymt är ”tankekonstruktion”. Grundläggande i begreppet är att ett koncept kan aldrig beskriva upplevelse. Exempel: Tid är ett koncept som försöker beskriva varför vi alltid upplever förändring i formens värld av ting. Men det säger ingenting om upplevelsen av förändring. Ur tankens perspektiv kan det beskrivas som om tid finns, har en egen existens som kan upplevas, men så är det inte. Allas upplevelse av förändring är att vara, att minnas och att tänka på ”framtiden”, och allt det sker i nuet.
  Engelska: Concept
• Lycka – Hellquist: lycka, fornsvenska lykka, ”öde (fortuna), framgång” = senislänska lukka, danska lykke, från mellanlågtyska (ge)lucke, ”öde, lycka” = mellanhögtyska gelücke, ”slump” o.d. (tyska glück); engelska luck från holländska luk. Av ovisst ursprung. Möjligen germanska roten luk, ”böja”, alltså egentligen: ”sätt på vilket något böjer sig, dvs. utfaller, oberoende om lyckligt eller olyckligt”; sedan särskilt om ”lycklig utgång”. Beträffande betydelseutvecklingen, jämför latin successus, egentligen: ”förlopp” från franska succés, ”framgång, lycka”, eller latin fortuna, äldst: ”tillfällighet”, sedan: ”lycklig slump, lycka”.
  Jämför engelska happy: från hap, ”chance, fortune” som har samma rot som happen, happening, dvs. endast ”händelse”. Hur något utfaller.
  Som det böjer sig, utfaller. Inget annat. Betydelsen att lycka upplevs endast om utfallet är bra eller gott, är alltså ny.
  Därför kan påstås att lycka är helt oberoende av uppfattningen om händelsers utfall. Lycka är därför snarare ”avsaknad av brist”.
  Och det pekar mycket väl på vår sanna och grundläggande natur: Vi är den lycka, avsaknad av brist, i vilket allt händer, alldeles oavsett hur utfallet uppfattas.
• Materia – Från latinets materia, ”ämne, material” som något består av. Materia kommer i sin tur från mater, ”moder, ursprung, källa”.
  Engelska: Matter
• Materialism – Svenska Wikipedia: ”en inriktning inom filosofin som grundar sig på åsikten att världen endast innehåller materia som existerar oberoende av oss människor och vår betraktelse av den”. Engelska Wikipedia: ”a form of philosophical monism which holds that matter is the fundamental substance in nature, and that all phenomena, including mental phenomena and consciousness, are results of material interactions”. En synonym är ”fysikalism”.
  Engelska: Materialism
• Meditation – Från latinets meditari som betyder ”att tänka på, fundera över, kontemplera”. Det tibetanska ordet är gom, som betyder ”bli bekant med, van vid”. Att bli bekant med vår grundläggande natur, är något vi alltid kan kontemplera, och är egentligen ingen aktivitet, utan att bara vara det som är; Medvetande.
• Medvetande – Närvaron av vad som är medvetet, dvs. vad du är. Här avses medvetande att vara vetande, med andra ord alldeles oavsett biologiskt tröskelvärde (se nedan). Även i kroppsliga tillstånd som djup sömn och koma är vi i denna bemärkelse medvetna, även om Medvetande då inte handlar om objekt, rymd eller tid. Obervera att vi använder ”Medvetande” i obestämd form – säger man ”Medvetandet”, låter det som om det skulle kunna finnas flera.
  I biologisk bemärkelse har ordet i modern tid kommit att betyda ”det mentala tillstånd då sinnesintryck och perception når upp till ett visst tröskelvärde” – men det är inte ordets filosofiska eller ursprungliga betydelse.
  Engelska: Consciousness. Ibland även: Awareness
• Mysterium – byggt från indoeuropesika mu-, som ursprungligen betecknat olika rörelser med läpparna, ”med slutna läppar frambragta ljud” (jämför ”muttra”). Det största mysteriet är omöjligt att uttala, dvs. hur något framträder i och ur tid-, gräns- och rumlöst Medvetande. Det är omisskännligt känt och upplevt, men så fort man försöker uttala något om det (efter att psyket formulerar tankar om det, och munnen ska försöka uttala det), så blir det ett muttrande med stängda läppar, eftersom alla tankar och ord endast är former i vad de försöker beskriva, och en form kan aldrig beskriva vad den kommer ur, på samma sätt som ett rum i en byggnad aldrig kan innehålla eller omfatta byggnaden.
• Mystiker – Någon som anses förstå och vara insatt i mysterier. Från grekiskans mystikos som betyder ”invigd, hemlighetsfull”. Svenska Wikipedia: ”…filosofisk åskådning vars anhängare söker nå … kännedom om den sanna verkligheten genom att kontemplativt fördjupa sig i den inre erfarenheten”:
  Engelska: Mystic
• Ontologi – Svenska Wikipedia: ”läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade, vilka deras väsensbetingade drag är”. Från grekiskans ontos+logia = varandets lära.
  Engelska: Ontology
• Perception – En synonym är ”varseblivning”. Exempel: Efter förnimmelser från sinnesorgan uppstår perception. Men perception är även av icke-sensoriska ting, som t.ex. tankar och känslor. Ordet kommer från latinets perceptio som betyder ”ta, samla in”, i bemärkelsen att samla in uppgifter för att veta om något.
  Engelska: Perception
• Person – Wiktionary: ”ursprungligen ’ansiktsmask’; av oklart ursprung, möjligen ett lån från etruskiska phersu, ’mask’”. Alltså har ordet ursprungligen inget att göra med hur ordet används i modernt språkbruk. När det latinska ordet först användes, beskrev man något som inte är människans egentliga natur, utan snarare den mask som skådespelare använde, eller att man i livet har man olika ”masker” eller roller. Online Etymology Dictionary säger: ”…’a part in a drama, assumed character,’ originally ’mask, false face,’ such as those of wood or clay worn by the actors in later Roman theater”.
• Psyke – Wikipedia: ”en individs själ eller medvetande samt företeelser såsom upplevelser och beteenden… Från från det grekiska ordet psȳchē, vilket ungefär betyder andedräkt, själ eller liv.” Detta omfattar bättre engelskans ”mind”. I icke-dualism ser vi att psyket är det primära Medvetandes lokaliserade aktivitet, precis som en vattenvirvel är flodens lokala aktivitet.
• Realism – Se idealism.
• Satsang – Från sanskrit sat+sanga ”sant, sanning”+”umgänge”, dvs. umgänge kring vad som är sant, eller ”sanningsmöte”.
• Sinne – Wikipedia: ”neurologiska och psykologiska system för perception av omvärlden och sig själva. Ett "sinne" är generellt en förmåga genom vilken uppfattning av externa stimuli sker”, dvs. sensoriska sinnen. Ordet används även i samma bemärkelse som engelskans ”mind” (som omfattar mer än sensoriska sinnen), men blir då relativt lätt att förväxla med sensoriskt sinne. Vi använder hellre, och genomgående på denna webbplats, det mer omfattande begreppet psyke.
• Upplevelse – den subjektiva kvaliteten hos vad som upplevs.
  I svenska språket verkar man i filosofisammanhang ofta ersätta det med ”qualia”, som användes i engelskan första gången 1929. Qualia beskrivs som ”den subjektiva kvaliteten hos medvetna upplevelser”, som ofta är obeskrivbar, som t.ex. smaken av eller färgen på ett äpple.
  På denna webbplats använder vi gärna begreppet ”direkt upplevelse”, för att förtydliga att det handlar om den namnlösa, etikett-lösa och intellektuellt obeskrivbara upplevelsen. Den direkta upplevelsen är alltid sann, men när den beskrivs intellektuellt kan beskrivningen aldrig sant representera den direkta upplevelsen.
  I modernt svenskt språkbruk förväxlas ofta uttrycket ”jag upplever det som att…” med ”jag tycker att… ” eller ”jag uppfattar det som att…”. Tyckanden och uppfattningar är inte samma sak som upplevelse, och de handlar om något som är långt från och efter den direkta upplevelsen.
  Engelska: Experience
• Uppmärksamhet – Att rikta sin perception och/eller sin tankeverksamhet mot något specifikt ting, t.ex. ett äpple eller en tanke.
  Engelska: Attention, från latinets ad+tendere = ”sträcka sig mot”.
• Verklig(het) – Från fornsvenskans værk = verk, gärning, arbete. En synonym är ”realitet”, som engelskans ”reality”. Här avser vi det som i den direkta upplevelsen är sant och verkligt. Upplevelserna av en tanke, dröm, ljud eller syn är lika sanna och verkliga. Gemensamt är att någonting sker, framträder, görs – ur eller i något. I vår direkta upplevelse är det alltid tydligt, verkligt och sant att allt framträder i Medvetande.
  Engelska: Reality.
• Veta = troligen från sanskrit veda = ”jag har sett”, dvs. inse.
  Kunna = från grekiska gnosis = ”kunskap”, kanske från sanskrit jñāna, dvs. känner till.
  Kunskap är därför något annat än vetskap. Att ”veta” är egentligen att se/inse.
  ”Jag vet att Sverige är en nation” är därför språkligt mindre korrekt än att säga ”Jag kan/känner till att Sverige är en nation”, eftersom det handlar om kunskap.
  ”Jag vet att vad jag är, är ett med allt” kan sägas endast efter att ha sett det, efter insikt om det.
  Kanske är det av denna anledning de gamla skrifterna och gurus sagt att det enda vi vet, är att vi är. Resten, i så fall, är kunskap.

  ---